SM0EPM's hemsida

Lyssna på radioamatörer

Hur du kan lyssna


Radioamatörerna sänder ut många olika sorters radiosignaler. De vanligaste sändningsslagen kan inte utan vidare och med god kvalitet avlyssnas med en "vanlig" radio. Man behöver en speciell radiomottagare som kan ta in de frekvenser som används, och dessutom behöver mottagaren ha möjlighet att kunna detektera de speciella signalerna.

Innehåll:

Olika slag av radiotrafik

Telefoni, telegrafi, radioteletype (fjärrskrift eller RTTY), datatrafik och olika former av bildöverföring är de vanligast förekommande trafikslagen. Radiotrafiken sker oftast genom att en förbindelse skapas mellan två radioamatörer och man kommunicerar, en i taget på samma radiofrekvens. Det kallas för simplextrafik. Motsatsen är duplextrafik, där sändning och mottagning sker samtidigt på två olika radiofrekvenser, vilket är ovanligt i radioamatörsammanhang. Ibland kan tre eller ännu flera radiostationer delta i samtalet i en s k "ring" då var och sänder i tur och ordning. Det förekommer också s k nättrafik, där man utväxlar olika meddelanden mellan radiostationerna. Nättrafiken leds av en av radioamtörerna som utsetts till nätoperatör.

Det trafikslag som bäst lämpar sig för nybörjaren att lyssna på är telefoni. Telefoni sänds i huvudsak med två metoder eller modulationssätt: SSB (single side band) eller på svenska ESB (enkelt sidband) och FM (frekvensmodulering).

Frekvenser (våglängder)

De mest populära frekvenserna som radioamatörerna använder ligger i kortvågsområdet samt på VHF och UHF. Följande tabell är förenklad, men visar inom vilka frekvensområden man kan hitta radioamatörer som sänder telefoni och med vilket modulationssätt.

Kortvåg
  • 80 m bandet 3600-3800 kHz SSB, nedre sidbandet (LSB)
  • 40 m bandet 7040-7200 kHz SSB, nedre sidbandet (LSB)
  • 20 m bandet 14100-14350 kHz SSB, övre sidbandet (USB)
  • 15 m bandet 21200-21450 kHz SSB, övre sidbandet (USB)
  • 10 m bandet 28450-28600 kHz SSB, övre sidbandet (USB)
  • 10 m bandet 29510-29700 kHz FM

Ultrakortvåg, VHF
  • 2 m bandet 144100-144400 kHz SSB, övre sidbandet (USB)
  • 2 m bandet 144700-145800 kHz FM
En del trafik sker även på UHF, runt 432 MHz.

Mottagare för nybörjare

Du bör bestämma vilka frekvensband du tänker lyssna på innan du väljer en mottagare. De vanligaste mottagarna täcker kortvågsbanden ovan. Att lyssna på VHF-trafiken kräver en särskild VHF mottagare. Det finns dock kortvågsmottagare med inbyggd eller vidbyggd konverter, som omvandlar 144 MHz signaler till signaler som tas emot av kortvågsmottagaren. Det finns också små handburna scanners som kan scanna av bl a 144 och 432 MHz banden och ofta också mellan- och kortvågsbanden. Om du är intresserad av en sådan apparat så ska du se till att den kan användas också för enkelt sidbands- (SSB/USB/LSB) och telegrafimottagning (CW) och att det går att ansluta yttre antenner till apparaten.

En rad olika företag säljer nya apparater. Det är mottagarens kvalitet och egenskaper i samverkan med den antenn som man använder som avgör resultatet på mottagningen. En god mottagare eller RX, kan kosta åtskilliga tusenlappar. Nybörjarens mottagare kan dock med fördel köpas begagnad till ett måttligt pris. Många företag som säljer nya apparater säljer också begagnad utrustning. I SSA:s tidning QTC, finns också en annonssida där begagnad utrustning brukar utannonseras. Webbplatsen DX-radio har blivit en av de viktigase källorna när radioamatörerna säljer eller köper begagnad utrustning. Det finns en uppsjö av olika apparater på marknaden och det är en fråga om vilken kvalitet och vilka kostnader man kan lägga ner, som bör få bestämma. På många orter i landet finns amatörradioklubbar. Det kan vara en bra lösning att ta kontakt med en erfaren amatör i en klubb för att få tips om bra begagnade apparater. Kanske det går att komma över utrustning på den lokala klubbens loppmarknad. En lista över amatörradioklubbar finns på SSA:s hemsida.

Lyssnaramatörer

Det finns en gren av radioamatörhobbyn som utövas av kortvågslyssnare. De brukar kallas lyssnaramatörer och lyssnar på trafiken mellan olika sändareamatörer. Den uppfångade radiotrafiken rapporteras genom att de skickar en lyssnarrapport till de radioamatörer som de avlyssnat. I rapporten talar de om hur bra de båda stationerna kunnat höras. Om lyssnarrapporten är korrekt brukar radioamatören svara och bekräfta rapporten med sitt QSL-kort. Att vara lyssnaramatör kan vara en bra inkörsport till radioamatörhobbyn. Om Du vill bli lyssnaramatör ska du ta kontakt med SSA.

DX-ing

En närliggande hobby är DX-ing, som går ut på att lyssna på utländska radiostationer som sänder ut producerade radioprogram. Besök Sveriges DX-förbunds hemsida för att läsa mer om DX-ing.

Namn: Ebbe Kvist
Adress: Björnskogsgränd 145
Ort: 162 46 Vällingby
epost:SM0EPM@bredband.net
Senaste uppdatering: 2015-01-26
Valid HTML 4.01 Transitional